Den altarprydnad som omramar korets östfönster, och som enligt inskriften längst ned skänktes i samband med 1677 års reparation är en tidstypisk anordning med över varandra ställda kolonner och en båge, krönt av ett krucifix.

Går vi in på en detaljgranskning finner vi att barockens druvklasar och akantusblad är uppblandade med typiskt gotiska detaljer och ser vi sedan bilderna, som är inställda efter det gängse barockschemat med en bild av Moses till vänster och Aron till höger, tycks de oss allt för svala i sina linjer för att kunna ha utgått från en dåtida bildhuggares verkstad.

I Bärbo kyrka är det emellertid särskilt påfallande hur frälsegodsen med sin starka ekonomiska och kulturella ställning under senare århundraden satt sin prägel på kyrkorummet. En ovanlighet för kyrkan är den adliga läktare, som finns på norra sidan. Den uppfördes på bekostnad av Fredrik Bengt Rosenhane och hans maka Eva Sofia Stenbock, vilkas vapen finns målade på läktarbröstningen.

På södra väggen hänger en triptyk, från 1530-talet,
mer info här.

Källa: Bärbo kyrka, Sörmländska kyrkor 28, Södermanlands museum.